sarachristinanilsson

Vissa festar hela midsommar helgen, jag jobbar och tränar. Som det känns att jag gjort dom senaste månaderna, men vet ni vad det leder till? Att jag kan festa så mycket som jag känner för hela sommaren utan dåligt samvete. Jag är mer pepp än någonsin och ikväll hade jag velat vara med mina sköna fina vänner i sthlm. Nästa helg ska vi iaf på fest i Hammarbyhöjden, en välkommen hem fest :D

Farbron jag jobbade hos idag var så elak och modern skickade hem mig för att hon sa att vi inte kom överens o.s.v. Jag fick storhelgsbetalt hela dagen och är mer än nöjd. Kontoret har ingen att skicka dit imorn, och gissa vem som ska kliva in där genom dörren imorn?? Jag :O Han kommer flyga i taket, dom senaste gångerna jag har varit där har han slagit och sparkat mig, men är det nåt jag är bra på så är det då att tjäna pengar!

Nu får det väl ändå vara nog! Jag har smågråtit hela dagen, jag kan inte hålla inne det, det rinner tårar och jag får svårt att prata så fort jag tänker på familjen, såklart är det här bara ett "positivt" avsked. Jag kan ju inte jobba som barnflicka hela livet men jag förstår inte hur jag ska klara av att inte vara en så stor del i deras liv längre, jag kommer sakna dom så himla mycket.

Nu är jag hemma och jag njuter av det, och underbart att det är ljust ute också. Väldigt uppskattat!

Snart hörni, snart får jag vila. Packa och pyssla ihop en fotoram, sova alldeles för få timmar, packa klart det sista, jobba tills planet går och däcka i bilen imorgon kväll halv tolv. Inte ens ett dygn kvar, nu kör vi!

Praktiska saker går, men hur fan ska man kunna säga hejdå till dom man har umgåtts med nästan varje dag i ett år? Och förklara för en tvååring att "sa-a" inte kommer vara där varje dag längre?

Jag är ensam och alla festar, super skönt. Kanske att jag snart ska ta igen mina vita veckor? Och idag var jag helt säker på att jag hade en fästing. Och då mina tankar väl börjat mala förknippade jag min värk i kroppen med det och var tvungen att stanna på Liljeholmens närakut då jag kom hem, haha! Dom hade inte mycket att göra så det var fem personer i receptionen och jag såg hur alla kisade och försökte se min "fästing" tills en försiktigt sa att hon inte såg nåt alls förutom röda märken från då jag klämt.. Jag fick tipset att inte klämma så mycket så skulle det gå att upptäcka en lättare. Haha jag är fan i mig hypokondriker.

Tänkte lägg ut en bild på en fästing, men fan jag vill inte ens se dom äckliga krypen. Då jag var liten ville jag inte ens åka till Stockholm för att jag var så rädd, haha..

Imorn ska jag fixa ett studentplakat till Karin! Hon tar ju studenten lillan!



Sen har tusen andra saker att göra så det kommer väl sluta som helgen före jag åkte hem innan jul. Fredag kväll villade jag runt i Kista centrum halv elva och hade glömt var jag parkerat och på lördag stod jag i nks parkeringshus för sju kronor i minuten. Nästa kväll blev jag kvar på jobbet så länge så jag orsakade en försening med 40 minuter på mitt plan hem. Det var lagomt skämmigt att kliva in i planet då dom väl hade hittat mig väntande vid fel gate. Men två plan lyfte exakt samtidigt till Luleå.. Får väl skylla på det..

Idag då jag och Isadora väntade vid skolan pratade vi om då hon skulle börja skolan. Så säger hon glatt: Ska du hämta mig sen som med dom andra barnen? Jag: Nej.. Det kommer en annan flicka att göra.. Hon ler lika glatt och för mig går det upp att det är en annan jävel som ska få vara med mina älsklingar. Hehe sånt är livet men det är ganska hårt.

Nu godnatt!